En släktkrönika från Uppland och Galizien

Inledning

Släktforskning har på senare år blivit mycket populärt, inte minst genom Tv-program som Vem tror du att du är? och den alltmer avancerade DNA-tekniken. Den största anledningen är dock att fler och fler arkiv har blivit digitala, vilket gör att man att enkelt kan sitta vid datorn och gå igenom arkivhandlingarna och slipper det tidsödande arbetet med att beställa fram gamla dammiga luntor från våra offentliga arkiv.

En annan sak som bidragit till att göra släktforskningen populär är de många företag som specialiserar sig på att samla så mycket data som möjligt, inte bara från arkivhandlingar utan även DNA-tester, vilket gör det möjligt att mycket lättare hitta nya släktingar, både närmare och avlägsna. Dock bör man vara försiktig med matchningarna och i görligaste mån kontrollera dessa mot källorna, d v s arkivhandlingarna.

Det man inte så enkelt får fram från handlingarna är hur livet gestaltade sig för ens förfäder. För ett par generationer tillbaka kan minnen från äldre släktingar eller brev och bilder vara till hjälp men när man kommer till första hälften av 1800-talet och tidigare så är man oftast hänvisad till husförhörslängder, födelse- och dödböcker och liknande. Här kan man dock få hjälp av både lokalhistorisk och allmän forskning om levnadsbetingelserna för olika samhällsgrupper och geografiska platser.

Denna krönika ska fokusera på min släkt som härstammar från två olika områden, norra Uppland och Galizien i sydöstra Polen. Hur det kommer sig berättas lite längre fram. Mitt släktträd som syns nedan (från MyHeritage) visar att betingelserna skiljer sig ganska mycket för hur långt tillbaka man kommer i tiden. Sverige och Finland har ett mycket bättre läge är de flesta andra genom sin folkbokföring som gör det möjligt att ganska enkelt komma tillbaka till slutet av 1600-talet eller 1700-talet. För Polens del varierar tillgängligheten betydligt mellan (och även inom) olika delar då man haft en betydligt mer dramatisk historia inklusive två världskrig vilket gjort att vissa arkiv har försvunnit eller är svårtillgängliga.

Tanken med krönikan är dock att inte bara räkna upp födelse- och dödsår samt antalet barn utan att försöka ge en skildring av den tid och det sammanhang mina förfäder levde i och där det går också ge mer personliga porträtt. Jag hoppas att detta kan inspirera andra som är intresserade av släktforskning och allmän historia.

Släktträdet

Varje person har ett släktträd som naturligtvis emanerar från ens föräldrar. I princip går detta släktträd oändligt långt tillbaka till homo sapiens tillkomst eller för den delen ännu längre. Den moderna DNA-tekniken kan ge svar på vilken gren av mänskligheten man härstammar fram men kan naturligtvis inte ge svar på vilka individer som var ens förfäder (såvida man inte tar prover på deras kvarlevor). Därför är man släktforskare hänvisad till skriftliga källor när det kommer till att klarlägga sitt ursprung.

Ovan visas mitt släktträd i solfjäderform, den innersta ringen är min far (ljusblå) och min mor (rosa), nästa ring är deras föräldrar, ytterligare nästa deras farföräldrar o s v. Man ser snart att antalet personer växer lavinartat, från att vara två personer i andra generationen till fyra i tredje, så dubbleras antalet personer för varje generation. I mitt fall har jag lyckats belägga fem generationer tillbaka på min fars sida men på min mors sida finns minst sju generationer belagda i vissa fall fler, som mest tio generationer.

Varje tårtbit i figuren utgör en ana, i det här fallet utgående från mina farfars, farmors, morfar, mormors föräldrar (4:e generationen) och varje ana har fått deras namn. Tanken är att gå tillbaka en ana åt gången för att se vilka personerna var och i möjligaste mån teckna deras levnadsbana. 

Släktträdet i sin helhet är för stort att visa här men om man vill se det gå till https://www.myheritage.se/pedigree-tree-1065108921-1500001/eriksson

I texten presenteras delar av släktträdet i anslutning till de personer som presenteras och dessa kan även ses under sidan Släktträd.