Stanislaus Czyz (?-1748)
En av de roligare sakerna med släktforskning är när man stöter på oväntade personer och kopplingar i släkthistorien. En sådan är den polske ryttmästaren Stanislaus Czyz (eller Cziz som stavningen är ibland) vars sondotter Margareta Elisabeth Czyz gifte sig med Anders Jansson, son till riksdagsmannen Johan Andersson från Tierp. Genom Czyz kommer vi så småningom i kontakt med familjerna Braun, Stare och Pourell som ska behandlas senare.
Stanislaus Czyz föddes alltså i Polen men det har inte kunnat fastställas var eller när han föddes men det troligaste är att han är född någon gång på 1680-talet. Första gången han omnämns är 1705 då han värvades till Karl XII:s armé som kornett i Polska kavalleriregementet. Att man värvade soldater var mycket vanligt i stormaktstidens Sverige, Hans Högman listar ett 30-tal värvade regementen bara under det stora nordiska kriget (1700-1721). Se (https://www.hhogman.se/regementen_varvade_kavalleriet.htm).
Polska kavalleriet eller Polska regementet till häst som det också kallades härstammar från polska eller litauiska frikompanier som 1706 bildade Vallack- eller Volloscherregementet. Detta regemente deltog i slaget vid Poltava 1709 och med resterna som stam ombildades det senare till det Niestriska dragonregementet i Bender 1712. Skälen till att man lät sig värvas kunde vara flera, ekonomiska, religiösa, politiska eller ren äventyrslusta. Inom aristrokatin ansågs det också som en naturlig del av uppfostran att ta värvning. Många värvade polacker hade dock både religiösa och politiska motiv då man var mitt uppe i en maktstrid mellan August den II (August den starke) som innehade tronen från 1697 och Stanislav I Leszczynski. Denna strid var komplicerad till sin natur och gick inte efter några klara religiösa eller politiska linjer utan snarare lojaliteter och släktskap mellan olika adelsfamiljer i Polen. Ännu mer komplicerat blev det när Karl XII lade sig i striden och öppet stödde Stanislaw I vilken också 1704 blev kung i Polen och satt på tronen ända tills slaget vid Poltava 1709 då August II återinsattes med ryssarnas stöd.
Många av de rekryterade polackerna kom från Schlesien där adeln såg en möjlighet att få utöva sin protestantiska evangeliska tro om de blev soldater i svenska armén. Dessa rekryterades mestadels från områdena runt städerna Wrocław, Świdnica, Legnica, Brzeg, Głogów samt i närliggande bergsområden. En stor rekryteringskampanj genomfördes i slutet av 1703. (ADAM WOŁOSZYN; Officerare av den evangeliska tron från Schlesien i den svenska armén under det stora nordiska kriget (1700 -1721)). Möjligen var Stanislav Czyz en av dem, tidpunkten för rekryteringen stämmer någorlunda. Det som talar mot detta är att de flesta rekryterade från Schlesien ingick i andra regementen än Vallackregementet, som t ex. Bremiska dragonregementet och Meyerfeldts dragonregemente. Namnet Czyz var inte heller vanligt i denna del av Polen, en sökning i den polska databasen Geneteka vilken förtecknar kyrkoarkiv från slutet av 1600-talet får man inte en enda träff i provinsen Dolnoslaskie.
Vi vet inte heller något om Stanislaus Czyz motiv att gå in i den svenska armén men från den brevväxling han senare hade med Krigskollegiet bekänner han sig till den evangeliska tron så det var ett möjligt skäl för honom att ansluta sig till den svenska armén. Han deltog i slagen i Holowczyn (nuvarande Vitryssland) 1708 och Krasnokutsk (nuvarande Ukraina) i februari 1709 vilka ledde fram till slaget vid Poltava i juni 1709 då som bekant stora delar av den svenska armén gick förlorad. Karl XII lyckades med sina återstående trupper ta sig till Bender (nuvarande Moldavien) som då tillhörde det turkiska väldet som var i förbund med Sverige.
Av Adam Lewenhapts verk 'Karl XII:s officerare' vilket har hjälpt mången släktforskare framgår att Czyz var med i Bender och ska ha deltagit i den berömda kalabaliken i Bender 1713. Detta motsägs dock av den förteckning av de soldater som försvarade Karl XII) där inte Czyz är medtagen. (se From, Peter (2009). Kalabaliken i Bender: Karl XII:s turkiska äventyr. Lund: Historiska media. sid. 203). Enligt ett brev från Karl XII där Czyz befordrades till löjtnant framgår det att han ingick i det ovan nämnda Niestriska dragonregementet under ledning av överste Stanislav Rosokatski.
Czyz stannade i Bender till 1714 då de kvarvarande svenska trupperna lämnade staden och sökte sig norrut. I Stralsund återförenades de med Karl XII som efter kalabaliken tog sin tillflykt till Demotika (nuvarande Grekland), men som efter sin beryktade ritt genom Europa nu åter tog befälet över armén. Dock blev vistelsen i Stralsund tämligen kortvarig då svenskarna året därpå fördrevs av en allierad styrka bestående av sachsare, preussare och danskar. I Stralsund försvann också så gott som hela Niestriska dragonregementet men Czyz överlevde detta och var med armén ända till Fredrikshald 1716 när svenskarna försökte ta fästningen nära staden Halden. Det är oklart om han deltog i det andra försöket 1718 där Karl XII stupade och det stora nordiska kriget avslutades. Då hade Czyz fått titeln ryttmästare vilken han hade vid sitt avsked 1723 och som han titulerade sig som under resten av sin levnad.
Stanislaus Czyz var alltså med i större delen av det stora nordiska kriget och bör ha fått många svenska kontakter under sin långa tjänstgöringstid säkerligen också med Karl XII personligen då han enligt Lewenhaupt ofta användes som kurir framför allt i Polen. En av dessa kan ha varit Claes Stare, senare adlad Starenfelt. Han var född 1676 i Uppsala, son till slottsfogden vid Uppsala slott, Albrekt (Albrecht) Stare och dennes hustru Anna Pourell vilka vi återkommer till. Stare ska enligt Lewenhaupt också ha vistats i Bender så det är troligt att de träffades där. Förmodligen var det genom Claes Stare som han senare kom i kontakt med sin blivande hustru, Margareta Elisabet Braun som var dotter till Claes syster Katarina Stare.
Till skillnad från de flesta värvade soldaterna från Polen så stannade Czyz kvar i Sverige efter krigsslutet och 1722 gifte han sig med Margareta Braun. De bosatte sig på en gård i Åkra i Vendels socken som ursprungligen tillhört Margaretas morfar, Albrekt Stare men som nu beboddes av hennes mor Katarina Stares och hennes man lantmätaren och ingenjören Jacob Friedrich Braun. Stanislav Czyz och Margareta Stare fick mellan 1723 och 1733 sex barn, döttrarna Eva Catharina, Johanna Margareta, Anna Elisabet, Abigael, Ulrika samt sonen Jakob Stanislaus, samtliga födda i Vendel.
Dock levde familjen under knappa ekonomiska omständigheter, vilket var ett återkommande tema bland de släkter som omnämns här. Stanislaus Czyz begärde avsked från armén 1723 men tycks inte ha fått någon pension (gratial) från Krigskollegiet vilket ledde till en lång brevväxling mellan honom och kollegiet. I de så kallade Likvidationerna efter stora nordiska kriget i Riksarkivet finns hans akt (nr 2958). Czyz första begäran om ersättning för den tid han tjänstgjort i armén gjordes 1727. Först fem år senare (!) kom svaret att han redan fått den lön som han var berättigad till och att man följt de avtal som ingicks vid uppsättandet av Polska regementet samt att Czyz fått lön enligt svenska statuter från och med 1717 då han blev ryttmästare. Czyz svarar då att han mycket riktigt fått lön från och med 1717 men att han inte haft någon ersättning för åren dessförinnan, utom för 1709. Hans totala anspråk på kronan uppgår till 947 Riksdaler.
Stanislaus Czyz var inte ensam om att söka ersättning från kronan. Likvidationerna efter nordiska kriget pågick till 1751 och omfattar ca 6000 akter i Riksarkivet. Under krigsåren hamnade många i fångenskap och fick inte ut sin lön eller så var bokföringen under fälttågen bristfällig eller hade i vissa fall helt försvunnit. Efter en noggrann utredning får han också ut full ersättning från kronan för tiden mellan 1709 och 1718 enligt beslutet från 1732, totalt 1018 Riksdaler.
Han är dock inte nöjd med detta och i ett brev från 1 maj 1734 hänvisar Czyz till den långa och trogna tjänstgöringen och den lojala inställningen till Karl XII samt att han till skillnad från sina gamla vapenbröder och stannat i Sverige " uti Eders Kong. Maj:ts Rike, att bygga bo, samt intill min död förblifwa,avseende hwartill iag och här i Riket en hustru af Swenska nation äktat bygdt, med förbindelse och försake att uti den Lutherska Läran, låta fostra de barn, hwarmed den högst uti mitt äktenskap välsignad warder" Brevet avslutas med en bön om att en årlig pension utbetalas "att blifwa benådad med någon åhrl. Pension och underhåld, hwar af iag på min ålderdom, med min hustru och 6 stycken sina Barn, må hafwa oß att huga; Särdeles som iag och de, till ware swaga och utmattade villkor" Till brevet bifogas flera skrivelser som vittnar om Czyz goda karaktär och gudfruktighet, bland annat från kyrkoherden i Vendel, Ericus Boye.
Dessa brev ger dock inga resultat, två veckor senare kommer ett kortfattat svar att såvida inte fler bevis på anspråken presenteras så kvarstår beslutet från 1732. Det verkar också ha varit slutet på korrespondensen då inga fler brev finns i Riksarkivets samlingar. Stainslaus Czyz bor kvar i Vendel med sin hustru Margareta till sin död i januari 1648. Helt utblottad tycks han dock inte varit, enligt bouppteckningen som gjordes i september följande år uppgår hans tillgångar till drygt 13 000 riksdaler, varav gården i Åkra värderats till 10 000 riksdaler Av bouppteckningen framgår också att gården är ett rusthåll, vilket innebar att man slapp betala skatt mot att man höll en beriden soldat för kavalleriet, förmodligen Czyz själv. Hustrun Margareta Braun dör 1760 men ingen bouppteckning finns bevarad efter henne.
Parets barn sprids och bildar egna familjer, t ex sonen Jacob Stanislaus som hamnar i Halls i Tierps socken och vars dotter gifter in sig i min egen släkt. Minnet av fadern och hans tid i Karl Xii:s tjänst gör sig dock påmint genom dottern Anna Czyz som år 1801 skriver ett rörande brev till dåvarande kungen. Där tar hon upp sin fars fordran på kronan och med hänvisning till sin belägenhet vädjar hon om hjälp: ¨I betraktande på den mildhet och nåd som varje dag utmärker Eders Kongl Maij levnad, samt den fordran min Salig far ägde vid hans död, hvilken aldrig blifvit åtkommen, och som af hos följande räkning finnes uptagen, vågar jag under de rysvärda fattigdomens smärtande behov, i allerunderdånigaste ödmjukt bönfalla om Edias Kongl: Mayst nåd.förföljd af lyckans vingliga nyck har jag med ståndaktighet vandrat ålderns sena höst till mötes, och Gud måste jag nu, då livets stormandes afton, och vinterns iskalla gist tycks förinta min levnad, samt bjuda mig farväl icke svikta under tyngden af de behof jag härledes måste vänta.¨
Inget svar på detta brev har kunnat spåras och Anna Czyz dör kort därefter.
Stanislaus Czyz var inte ensam om att stanna i Sverige efter sin tjänstgöring i armén, liksom han gifte sig många och bildade familj här. Om Czyz öde var typiskt för dessa invandrade soldater ska vara osagt men det är ändå klart intressant att se hur livet för en före detta ryttmästare i Karl XII:s armé.
Czyz,* Stanislaus, kornett vid Polska kav.-
reg. 1705» följde till Bender; löjtn. därst. 1712 x/s;
konfirm. 1715 I2/23 nov.; ryttm. därst. 1717 2°/n;
avsked 1723 2/s; levde 1734 i Stockholm; X H°-
lofzin, Krasnokutsk, Poltava, kalabaliken, Fredriks-
hall; mycket använd som kurir och på partier i
Polen. — G. 1722 2X/ 3 i Vendel m. Margareta
Lisa Braun.
Barn: Eva Catharina, f. 1723 I3/2 på Åker:
Johanna Margareta, f. 1724 7/i 2 därst.; Anna Eli¬
sabeth, f. 1727 22/x därst.; Jakob Stanislaus, f.
1729 ir/i därst.; Abigail, f. 1730 3°/ 12 därst.
Utdrag från Adam Lewenhaupt: Karl XII:s officerare, Stockholm 1920-21.